hej, kära vänner, bekanta och främmande.
pennan är mäktigare än chuck norris round-house-spark.
tänk på det.
idag har det ju bevisats att det är nån som orkar läsa skiten jag skriver här. för det är mest skit.
mina funderingar kring vem som är metal år 2009 har ju besvarats iallafall.
det är klart att bergman skulle läxa upp en om att år 2009 kommer vara mer metal än något annat år. det råder det numer inga som helst tvivel om. endast det faktum att han tog sig tiden att skriva en lång kommentar på min obetydliga lilla blogg bevisar bara återigen att han är den mest hängivna eldsjälv som vandrat på denna jord (alla som träffat honom kan nog hålla med). han och henry rollins. bergman: du är underbar. så är även din fru.
för att återgå till de triviala saker detta skriveri brukar innehålla kommer jag nu punkta upp intressanta (eller?) händelser som skett under den gångna dagen.
- jag vaknade före väckarklockan. bestämde mig för att inte gå upp utan somnade om och använde snooze-funktionen så att jag nästan kom sent till jobbet.
-jag var ensam på firman idag. istället för att slösurfa och uppträda som en plågoande för min arbetsgivare ägnade jag förmiddagen åt att skriva ett par offerter, laga en trasig mikrofon, ha sönder en hel mikrofon (det var en billig italiensk skitmikrofon ändå. jag ska laga den imorn), provlyssna på nya bronx-plattan i ett par fräcka högtalare och testa en nyinköpt kompressor. det var klark tekniks nya square-one-kompressor. den gjorde jobbet. rätt bra också. trevlig vintage-inställning.
- jag lagade en trasig backspegel på firmabilen.
-jag drack en kopp te och skickade mail.
-jag slutförde installationen inne på en av de otaliga konferensanläggningarna inne i stan. det blev riktigt snyggt tillslut.
nu har jag kommit hem från middag med papporna i gnesta och ska lyssna på clutch och ta några foton med den nya linsen.
"Everything from me being a god to the antichrist. Hey, maybe I am the antichrist."
-david hasselhoff (jo, det är sant. på riktigt!)
ps. passa er. imorn kanske jag lägger upp en bild på nåt fult och skrynkligt jag tagit ikväll. kanske pungen. kanske en strumpa. kanske petra. ds.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Alltså, Bergman lever ju kvar i sin lilla 70 och 80 tals värld och tror att allt är metal. Han är inte riktigt redo för oss, den nya generationen. Tror tyvärr att vi som finns runtomkring får acceptera hans eviga predikan om metal.
SvaraRaderaDet är svårt att lära gamla hundar sitta. Tro mej, jag försöker varje dag ;)
Haha.
SvaraRaderaJag blev så sjukt förvånad att det var han som skrev kommentaren. Jag läste den inte heller med ett uns glimt i ögat, utan tog den döds-seriöst. Därför fick jag intrycket av att det var nån metal-fascist som skulle läxa upp mig, hehe.
Jag har ett nytt tema till nästa temakväll som vi håller i, Tema: Tapas! Mumsmumsmums, observera dock att man måste börja äta skiten jävligt sen, det är tydligen så de gör nere på kontinenten. Men då blire oliver o inlagt gojs o cervea (eller hur man nu stavar det) o rioja! Bra? Kram!
SvaraRadera