När jag nu efter om och men har skaffat mig en webblogg, blir jag då tvungen att läsa andras bloggar för att skaffa mig en ny, vettig, input? Vidga mina vyer? Låta mig inspireras? Allt för att inte drabbas av den nya folksjukdomen "bloggtorka". Heter det så? Jag är inte så insatt. I själva verket är jag ganska ointresserad av det här. Det sade jag iochförsig om Facebook också. Fan.
Det här betyder alltså att mitt privatliv som det ser ut idag har ändat. Aldrig mer kommer jag vara ensam om vilken ny hårprodukt jag har inhandlat och vad jag åt till lunch i skolan och vems vänner som har legat med vem. För det är väl sånt som skrivs på bloggar? Eller?
Jag hörde att Leif G.W. Persson fick kommentarer för sin blogg i stil med "... du kan inte skriva en hel roman i varje inlägg..." och "...du kanske skulle ta och skriva någonting kul?". Så vitt jag vet lade han ner bloggandet strax efter det. Har jag fel? Bryr jag mig? Bryr han sig?
Nåväl. För att slippa kommentarer i stil med de Leif fick får jag väl ta och runda av med ett par väl valda ord av en stor man.
"This is for my wife. Fuck you and die!"
-Steven Segal
Ps. Nästa gång skriver jag väl någonting om mig själv. Ds.
